Klimatsmart
Livscykelanalyser (LCA) visar att trä har ett avsevärt lägre koldioxidutsläpp i jämförelse med exempelvis stål och betong. Dessutom lagras kolet i husstommen under husets livstid när vi bygger med en trä. En tidigare livscykelanalys av två likadana nybyggda hyreshus, ett byggt i trä och ett i betong, visade att trähuset totalt sett sparade in 220 kilo koldioxid per kvadratmeter jämfört med betonggrannen. Förutom att trä är förnybart så fungerar träet i husen som kolsänka, så länge som byggnaderna står kvar. Trä är på så sätt ett koldioxidneutralt material som inte bidrar till växthuseffekten.
› KTH. (2021). Referensvärden för klimatpåverkan vid uppförande av byggnader. sida 82
Användarvänligt
Trä underlättar arbetet på byggarbetsplatsen på många olika sätt. Det krävs varken kraftiga kranar eller avancerad utrustning för att bygga med. I princip räcker det med en fogsvans och skruvdragare. Även mängden avfall och det damm som förekommer från trä är betydligt mindre jämfört med betong. Att utföra justeringar i betong eller stål är också mer tidskrävande än justeringar i trä.
› Anläggningsvärlden. (2020). Limträ ger säkrare byggarbetsplatser
Konstruktionsvärdet
Som konstruktionsmaterial har trä en hög hållfasthet i förhållande till sin vikt, hanterbarhet, låga kostnader och miljöfördelar. Med en modern träbyggnadsteknik kan vi även uppföra större byggnadsverk i trä.
De flesta svenska småhus är byggda och byggs i trä. De kan utformas på en rad olika sätt som friliggande enfamiljshus, kedje-, rad- och parhus eller så kallade tvåbostadshus. Småhusen skiljer sig byggtekniskt från flerbostadshusen på en rad punkter. Främsta skillnaden ligger i att lägenhetsskiljande bjälklag inte krävs i småhusen. De brandtekniska funktionskraven i småhus är också andra än de som ställs på flerbostadshus.
› Svenskt trä. (2020). Olika träkonstruktioner
Boendevänligt
Mycket ofta använder man trä på grund av hur det ser ut. Färgerna och strukturerna av träslagen och de olika interiörprodukterna i trä som paneler, fanér, plywood och limmade laminerade skivor möjliggör användning av trä på otaliga sätt. Förutom vit, redwood och björk används även andra träslag i interiörer. De vanligaste är ek, alder, asp, lönn och ask.
Men varför dras vi till trä? Förutom den breda estetiska variationen i materialet så står även träet för en sund och trivsam livsmiljö. Forskare understryker att dess förmåga till att skapa varma och mjuka ytor kan vara avgörande för människans välmående. Från den tilltalande estetiken (färg, textur och struktur), hög kontaktkomfort, behaglig lukt till möjligheten att reglera luftfuktighet. Tekniskt sätt så uppnår man ett bättre inomhusklimat genom dess förmåga att lagra fukt och låta huset andas. Allt som allt ett mysigt material som genomsyrar trygghet och trivsel!
› Svenskt trä. (2020). Arbetsmiljö och boendemiljö
› Woodproducts. (2020). Fields of application
Transporteffektivt
Det blir färre lastbilstransporter om vi bygger med trä och man kan transportera större volymer än andra mycket tyngre material så som betong och stål. Idag strävar man också efter högsta möjliga prefabriceringsgrad. Alltså möjligheten till att tillverka element och moduler i fabrik. På grund av träets låga vikt kan dessa delar tillverkas is större enheter.
Skogsbilvägnätet byggs och underhålls av skogsägare, utan statliga bidrag. Det är mer än fyra gånger så långt som det statliga vägnätet. Det är återigen därför vi vill främja användandet av trä för att se till att denna förnybara resurs fortsätter att växa.
› Träguiden. (2015). Tillverkning, transport och montering
› Skogsindustrierna. (2018). Transport och infrastruktur
Arbetsmiljövänligt
Eftersom trä är ett lättare material är det också lättare att hantera. På en byggarbetsplats är det allt oftare positiva reaktioner från yrkesgrupper som i vanliga fall arbetar med andra material. Trä är mjukt och anpassningsbart, vilket också medför en näst intill buller- och ljudfri arbetsplats. Enligt Folkhälsomyndigheten påverkar buller och oljud även prestation, inlärning och sömn på ett negativt sätt. På projekt där exempelvis limträ är det dominerande konstruktionsmaterialet, är det generellt tystare med mjukare ljudkurvor och färre skarpa bullertoppar.
Tack vare en modern och industriell byggprocess så har massiva trähus dessutom en mycket kortare produktionstid än jämförbara byggnader i betong.
› Nerikes Allehanda. (2019). Bygg klimatsmart i massivt trä
› Anläggningsvärlden. (2020). Limträ ger säkrare byggarbetsplatser
Förnyelsebart material
När vi utvinner naturresurser för att tillverka olika byggnadsmaterial brukar de delas in i förnybara och icke-förnybara naturresurser. För de förnybara energikällorna tillförs ständigt ny energi från solen och tar därför inte slut. De icke förnybara energikällorna finns däremot i en bestämd mängd på vår jord och återbildas mycket långsamt eller inte alls.
Trä är idag det enda förnybara byggnadsmaterialet då andra material utgår från ändliga råvaror så som olja, lera eller malm från bergstäkter. Genom att använda trä kan konsumtionen av icke-förnybara material minskas och/eller helt undvikas. Detta är särskilt betydelsefullt i konstruktionen, där mängden material som används är stor och utbytet av andra material med trä är jämförelsevis lätt.
Vi tar idag ut mindre trä i Sverige än vad våra skogar årligen producerar, vilket gör att vi har en ökande skogsareal. Detta gör att vi kan och bör tänka stort och mycket kring trä och skapande. Nu och i framtiden!
› Isotimber. (2020). Trä det enda förnybara byggmaterialet
› Naturskyddsföreningen. (2018). Faktablad: Energikällor
› Woodproducts. (2020). Wood is a renewable natural resource
Patina
Trä till skillnad från andra material erhåller en hög nivå av patina. Materialet till sin yta får en väldefinierad och påtaglig struktur. Detta sker när träet utsätts för olika väderförhållanden som utlöser en kemisk reaktion i materialet. Det blir en mörk ytkulör som tillsammans med krackeleringar ger träet mer karaktär och charm.
Idag är det inte heller helt ovanligt att exempelvis bestryka husets träfasad med järnvitriol för att få fram ett resultat som går att likna det som trä får efter att ha åldrats på naturlig väg i åratal. Det finns även lasyrfärg som efterliknar förändringen.
› Organwood. (2020). Hur åldras virket
Kulturella värdet
Trä som byggnadsmaterial torde ha bland de äldsta traditionerna i vårt land. Arkitektbolaget verkar i Småland, framförallt i Kronoberg som är 83% skog till ytan. Den vill vi ta tillvara. Småland är en skogsregion och råvaran växer runt knuten. För att främja en ständigt växande skog så vill vi alltid arbeta med lokala aktörer som ger korta transporter, har nära till kunskapen och som kan skapa arbetstillfällen i regionen.
Burström, P.G. (2015) Byggnadsmaterial
